Vad är det som gör att vissa kommuner fortsätter att växa medan andra tappar invånare? Är det politiken, näringslivet, det geografiska läget – eller något annat?
En jämförelse av ett trettiotal kommuner med positiv och långsiktigt positiv befolkningsutveckling pekar mot en intressant iakttagelse: den politiska färgen verkar spela mindre roll i kommuner som lyckas växa. Betydligt viktigare kan vara hur kommunen leds och hur kommundirektören bygger organisationens förmåga att utvecklas.
Bland kommunerna som fortsätter att växa finns borgerligt styrda, rödgröna och blocköverskridande kommuner. De är också mycket olika. Stockholm, Varberg, Helsingborg, Västerås, Båstad, Strömstad, Höganäs och Halmstad har olika storlek, näringsliv och geografiska förutsättningar.
Ändå finns en möjlig gemensam nämnare:
Tillväxt verkar i hög grad vara en fråga om ledarskap och organisatorisk kapacitet.
Egentligen logiskt om man översätter det till företagande. Styrelsen spelar mindre roll – än vad Vd och organisationen gör.
Kommunens politik är viktig – men färgen spelar mindre roll
Kommunpolitiken påverkar naturligtvis skola, bostäder, infrastruktur, näringsliv, skattesats och investeringar.
Men något är slående: de kommuner som växer representerar flera olika politiska modeller.
Det talar emot tanken att det finns en enkel ”blå” eller ”röd” modell för kommunal tillväxt.
Kanske är den viktigaste politiska faktorn därför inte vilket parti som styr, utan om politiken lyckas skapa en stabil riktning som organisationen kan arbeta efter över tid.
Det är där kommundirektören och hens ledarskap samt kollegor kommer in. På samma sätt kan man tänka sig att en Statsministers ledarskap och dennes tjänstemanna organisation kanske påverkar resultatet mer än politikens färg.
Kommundirektören som tillväxtmotor
I en växande kommun blir kommundirektörens uppdrag större än att samordna förvaltningar och verkställa politiska beslut.
Rollen blir att bygga en organisation som klarar att omsätta politiska ambitioner till faktisk utveckling.
Det kräver ett ledarskap som kan få olika delar av organisationen att arbeta tillsammans: HR, ekonomi, näringsliv, samhällsplanering, kommunikation, digitalisering och välfärdsverksamheterna.
En kommundirektör kan inte själv skapa tillväxt. Men kan bygga en organisation som är bättre på att hantera de förutsättningar som skapar tillväxt.
HR blir en strategisk tillväxtfråga
En kommun som växer behöver fler medarbetare, fler chefer och mer kompetens. Samtidigt ska organisationen klara ökade krav på effektivitet, service och förändring.
Därför blir frågor som kompetensförsörjning, arbetsgivarvarumärke, chefsutveckling, arbetsmiljö och förmågan att behålla medarbetare centrala.
HR är inte längre bara en stödfunktion. Det är en del av kommunens tillväxtkapacitet.
Flera av kommunerna i tillväxtgruppen har också placerat HR nära den centrala kommunledningen. Det är intressant eftersom det visar att personalfrågan kan ses som en del av kommunens strategiska utveckling – inte enbart som administration.
Näringslivspolitik utan kompetensförsörjning räcker inte.
Bostadsbyggande utan arbetsgivare räcker inte.
Företagsetableringar utan kompetens räcker inte.
Och politiska ambitioner utan en organisation som kan genomföra dem räcker definitivt inte.
De bästa kommunerna bygger en gemensam organisation
Det är här en möjlig gemensam nämnare mellan tillväxtkommunerna börjar framträda.
De verkar i högre grad kunna koppla ihop:
HR + ledarskap + näringsliv + samhällsplanering + kommunikation + ekonomi + digitalisering.
Det är inte längre separata frågor.
Ett företag som vill etablera sig behöver mark, infrastruktur, kompetens, bostäder och fungerande kommunal service.
En familj som överväger att flytta behöver arbete, bostad, skola, service och en attraktiv livsmiljö.
Och kommunen behöver kunna rekrytera och behålla de medarbetare som ska leverera allt detta.
Tillväxt blir därför en fråga om hela kommunens kapacitet.
Vad utmärker kommundirektörens ledarskap?
Det är här det blir intressant att studera de personer som leder kommunerna.
I exempelvis Halmstad, Helsingborg och Västerås finns olika uttryck för ett ledarskap som handlar om mer än traditionell förvaltning.
Det handlar om medledarskap, tillit, förändringsledning, organisationskultur, kollektiv intelligens och förmågan att utveckla nästa generation av chefer.
Gemensamt är inte nödvändigtvis en viss ledarstil.
Gemensamt är snarare ambitionen att bygga organisationens egen förmåga.
Det är kanske den viktigaste egenskapen hos en kommundirektör i en tillväxtkommun.
Inte att själv ha svaren på alla frågor, utan att skapa en organisation där rätt människor kan lösa frågorna tillsammans.
Från politisk styrning till organisatorisk genomförandekraft
Den traditionella bilden av kommunal utveckling kan förenklas till:
Politiken sätter mål → förvaltningarna genomför.
Men verkligheten är betydligt mer komplex.
En politisk majoritet kan besluta att kommunen ska växa. Men den kan inte besluta fram kompetens, fungerande ledarskap eller organisatorisk förändringsförmåga.
Det är därför kommundirektörens roll blir så central.
Den skickliga kommundirektören skapar förutsättningar för organisationen att:
- attrahera och behålla kompetens,
- utveckla chefer,
- skapa bättre villkor för företag,
- få samhällsplanering och näringsliv att samverka,
- använda digitalisering för att öka kapaciteten,
- kommunicera kommunens attraktivitet,
- fatta beslut med tillräcklig hastighet,
- och genomföra politiska beslut.
Det är genomförandekraft.
Politikens viktigaste uppgift kan vara att ge riktning
Det betyder inte att politiken blir oviktig.
Tvärtom.
Politikens viktigaste bidrag kan vara att skapa tydlighet, prioriteringar och långsiktighet.
Sedan behöver kommundirektören och organisationen omsätta detta till handling.
Problemet uppstår när den politiska riktningen förändras snabbare än organisationen hinner ställa om.
På samma sätt uppstår problem när organisationen är stark men saknar tydliga politiska mål.
Tillväxtkommunen behöver därför båda delarna:
en politik som ger riktning och ett professionellt ledarskap som skapar genomförandekraft.
Men materialet väcker frågan om den andra delen ofta underskattas.
Den avgörande frågan är kanske inte vem som styr – utan hur kommunen leds
Om man vill förstå varför vissa kommuner växer borde man därför inte bara fråga:
Vilket parti styr?
Man borde också fråga:
Är kommundirektören främst administrativ samordnare – eller är personen en aktiv byggare av organisationens framtida kapacitet?
En hypotes värd att pröva
Materialet nedan ger inget bevis för att kommundirektörens ledarskap orsakar befolkningstillväxt. Men det pekar mot en hypotes som är värd att undersöka närmare:
I tillväxtkommuner kan den politiska färgen spela mindre roll än kommunens förmåga att omsätta politiska mål i handling – och där blir kommundirektörens ledarskap, tillsammans med HR och kommunens samlade ledarskap, avgörande.
Det skulle förändra hur vi ser på kommunal tillväxt.
Kanske är frågan inte främst varför vissa kommuner har bättre tillväxtpolitik.
Kanske är frågan varför vissa kommuner är bättre organiserade för att genomföra sin politik.
Och där pratar vi kanske för lite om kommundirektörens och de andras goda ledarskap.
Hur går det för er kommun? Växer ni? Hur ser du att ledarskapet stöttat er tillväxt?
VILKA TALANGFULLA KOMMUNER VÄXER MEST I BEFOLKNING?
Nedan är trettiotal kommuner som ibland eller ofta lyfts fram i andra studier, som talanger och ledare kan vara nyfikna på och även kommuner som historiskt haft en god befolkningstillväxt.
| Plats | 202606 | 202605 | 202509 | 202409 | Månadens förändr. | Förändring sedan 202409 |
| Varberg | 69741 | 69603 | 69367 | 68954 | 0,20% | 1,14% |
| Båstad | 16058 | 16026 | 16092 | 15931 | 0,20% | 0,80% |
| Trelleborg | 47521 | 47492 | 47334 | 47155 | 0,06% | 0,78% |
| Strömstad | 13636 | 13604 | 13554 | 13538 | 0,24% | 0,72% |
| Stockholm | 1000962 | 1000374 | 998782 | 994 278 | 0,06% | 0,67% |
| Helsingborg | 152972 | 152867 | 152869 | 152038 | 0,07% | 0,61% |
| Västerås | 161629 | 161470 | 161236 | 160675 | 0,10% | 0,59% |
| Örebro | 160759 | 160626 | 160759 | 160070 | 0,08% | 0,43% |
| Höganäs | 28462 | 28416 | 28509 | 28382 | 0,16% | 0,28% |
| Borgholm | 10677 | 10635 | 10637 | 10653 | 0,39% | 0,23% |
| Halmstad | 106246 | 106221 | 106389 | 106163 | 0,02% | 0,08% |
| Knivsta | 21821 | 21827 | 21616 | 20997 | -0,03% | 3,92% |
| Luleå | 80454 | 80516 | 80144 | 79638 | -0,08% | 1,02% |
| Göteborg | 614165 | 614229 | 613250 | 608462 | -0,01% | 0,94% |
| Malmö | 368660 | 368682 | 368135 | 365252 | -0,01% | 0,93% |
| Karlstad | 98791 | 98956 | 98865 | 97927 | -0,17% | 0,88% |
| Uppsala | 249078 | 249843 | 249836 | 247666 | -0,31% | 0,57% |
| Jönköping | 148054 | 148304 | 148081 | 147292 | -0,17% | 0,52% |
| Umeå | 134596 | 135249 | 135250 | 133920 | -0,48% | 0,50% |
| Kalmar | 72938 | 72956 | 72938 | 72714 | -0,02% | 0,31% |
| Trollhättan | 59146 | 59165 | 59236 | 58977 | -0,03% | 0,29% |
| Linköping | 168218 | 168693 | 168737 | 167944 | -0,28% | 0,16% |
| Östersund | 65052 | 65090 | 64965 | 64953 | -0,06% | 0,15% |
| Lund | 131486 | 132291 | 132429 | 131361 | -0,61% | 0,10% |
| Lysekil | 13772 | 13757 | 13854 | 13948 | 0,11% | -1,26% |
| Pajala | 5688 | 5682 | 5727 | 5859 | 0,11% | -2,92% |
| Laholm | 26486 | 26492 | 26585 | 26581 | -0,02% | -0,36% |
| Gotland | 60724 | 60796 | 61032 | 61081 | -0,12% | -0,58% |
| Karlskrona | 65966 | 65981 | 66171 | 66373 | -0,02% | -0,61% |
Karlskrona är inte sist av landets kommuner. De har funnits med i våra studier sedan 2011 och nu råkar man komma sist bland de talangfulla tillväxtkommunerna vi redovisar samt några andra. Andra medier har rapporterat om Blekinge generellt minskar. Men det positiva är att barnafödandet går uppåt. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/blekinges-befolkning-fortsatter-minska-men-barnafodandet-gar-upp
Grattis Varberg! Ni växer på kort och lång sikt. Varberg har växlat ledarskap och gjort enorma satsningar som organisationen genomfört. Politik och ledarskap tillsammans i en god form. Varberg har lyckats att växa när Halland som län inte gjort det.
Varberg är även en turistvänlig kommun som välkomnar sina besökare och ser till att de stannar kvar. Här är de bäst tillsammans med Båstad, Strömstad och Kullahalvön/Höganäs
Trelleborg med sina stora satsningar på att bygga vid havet och med ex Trelleborg AB och andra företag bidrar till att kommunen är spännande.
Och sedan har väldigt många (bland tillväxtkommunerna) en uppskattad ledare. Ibland inte av alla för att det krävs mod att förändra. Men ord som förekommer om kommundirektörer som lyckas med att skapa en positiv förändring är:
- Verksamhetsnära
- Storartat ledarskap
- Mod
- Genomförandekraft
- Tillitsbaserat ledarskap
- Inspirerande
- Stabilt. Drivs inte av vad media skall skriva om hen – utan står stadigt på jorden – även när det blåser.
- Synlig
- Duktig förändringsledare
- Strategisk höjd
- Kompetensdriven. Förstår att det är ITS ALL ABOUT PEOPLE
- Har förtroende från politiken och ledningsgruppen
- Ledare stannar kvar och vill följa med på resan
4potentials har under flera år följt ett antal kommuner. Vissa växer andra minskar.
Vi har valt ut kommunerna utifrån att 4potentials talangfulla ledare ofta har visat ett intresse för 25-tal av organisationerna ovan samt att vi kompletteras med andra kommuner som i andra studier vuxit eller stuckit ut.
Vi vet att i denna studie kan man precis ha bytt ledare och ledarskap. Det tar lång tid att förändra en organisation/kommun – men det går snabbt att bryta ned en organisation med dåligt ledarskap
Befolkningstillväxten borde vara kommundirektörens viktigaste nyckeltal
Och för politiken handlar det om ge denna person förutsättningar eller våga att byta ut ledarskapet om man inte växer. Det mest intressanta är att i kommuner som har varit eller är bra så är kravet på ledarskapet mycket högre än i sämre kommuner. Så att en kommundirektör får lämna handlar oftast bara om att kravbilden är högre ställd. En sämre kommun som går dåligt och inte lyckas växa kan till slut vänja sig vid att man inte växer. Det är inte roligt för politikerna och tjänstemännen – så då skyller man hellre på studien än att åtgärdar problemet.
Grundproblemet för (nästan) alla Sveriges kommuner är att kommunen inte är nr 1 som arbetsgivare. Där dem är det så är det enklare att rekrytera. Its all about People and potential – även i kommuner.
BEHÖVER NI REKRYTERA ELLER VILL NI FORTSÄTTA ATT VÄXA SOM KOMMUN?
Kontakta gärna 4potentials om ni vill chefsrekrytera eller vill växa er befolkning. Vi har hjälpt andra regioner att växa med ett antal tydliga kompetensinsatser som satt kommunen på talangkartan.
