Det upplevs ibland som att Svensk ekonomisk politik vilar i hög grad på ett enda centralt instrument: styrräntan. I tider av hög inflation har detta verktyg åter hamnat i fokus, och räntehöjningar har använts som primärt svar på ekonomiska obalanser. Men dagens samhälle är betydligt mer komplext än den ekonomiska modell som utvecklades för decennier sedan. Styrräntan framstår allt oftare som både föråldrad, enkelspårig och otillräcklig – särskilt när den används utan att kompletteras med andra ekonomiska insatser riktade mot de människor som drabbas hårdast. 4potentials möter varje dag – tack vare vårt stora engagemang för att hjälpa arbetslösa och minska utanförskapet – en verklighet som man inte möter på LinkedIn eller alla får uppleva i den miljö de bor och verkar? Hur många långtidsarbetslösa tror du riksbankens ledningsgrupp umgås med varje dag?
4potentials grundare varnade redan på 90-talet att den största utmaningen för samhället och för företags tillväxt samt att finna kompetens är att vi redan då hade börjat bygga ett land med enorma klyftor.
Ett land där inte alla får samma möjligheter och där det saknas framtidstro. Det är ganska talande att av ”dagens ungdomar” så tror endast 68% på sin egen framtid – och endast 36% är optimistiska kring Sveriges framtid. Det är hög tid att ledarskapet för Sveriges bästa förändras och även de ekonomiska styrmodellerna. Och det handlar inte bara om politiskt ledarskap. Det kanske inte ens är så vi längre leder ett land och ett folk framåt?
Vad tror du är lösningen för att hela Sverige får en ökad tillväxt och framtidstro? Jag är helt övertygad om att jag och andra beslutsfattare måste engagera sig mer i samhällsfrågorna – både för samhällets men även sitt företags bästa. Och det handlar inte om aktiviteter man kan dela på LinkedIn. Det är inte så du skapar framtidstro för morgondagen. Den modellen har ju visat sig att inte fungera. Läs gärna hela artikeln och kommentera – eller ännu bättre: var lite som Karl-Bertil Jonsson – även efter jul.
Räntesättarna lever i en annan verklighet än många hushåll
De som arbetar med att sätta räntan utgår från ekonomiska modeller, data och indikatorer som ofta saknar en tydlig social förankring. För personer som är arbetslösa, sjukskrivna eller på andra sätt står långt från arbetsmarknaden ser vardagen helt annorlunda ut. De påverkas inte av teoretiska prognoser, utan av ökade boendekostnader, dyrare mat och energi, och svårigheter att hitta stabil inkomst.
Samtidigt tas många beslut baserade på en bild av ekonomin som saknar deras perspektiv.
KPI speglar inte normalsvenskans vardag
Konsumentprisindex (KPI) är tänkt att representera prisutvecklingen för “genomsnittskonsumenten”, men denna konstruktion har stora brister. Många nödvändiga utgifter – mat, energi, boende – har en större betydelse i verkliga hushåll än vad de tilldelas i KPI. Samtidigt väger varor och tjänster tyngre i indexet som många låg- och medelinkomsttagare sällan köper.
När räntan justeras nästan uteslutande utifrån KPI blir styrningen därför smal. Den missar helt hur olika grupper faktiskt påverkas. För vissa sjunker den ekonomiska temperaturen långt tidigare än vad KPI visar – men deras verklighet syns inte i statistiken.
Styrräntan gynnar vissa – men inte alla
I den offentliga debatten talas det ofta om hur tuffa räntehöjningarna är för hushållen. Men för vissa grupper, särskilt de som äger en bostadsrätt och har relativt stabil ekonomi, är räntejusteringar mer fördelaktiga än för den som knappt har råd att hyra. Lägre räntor driver upp bostadspriser, och högre räntor kan ge bättre avkastning på sparande. Systemet är helt enkelt bättre anpassat för dem som redan är inne på bostadsmarknaden – inte för dem som står utanför. Och detta leder i sin tur till ökade klyftor. Och dessa ökade klyftor påverkar till slut hela samhället och det leder till ett ökat och farligt utanförskap. Och det kommer till slut vara den största utmaningen för beslutsfattarna själva.
Boverket och Statistiska centralbyrån (SCB) har identifierat 180 bostadsområden i Sverige med “stort utanförskap” enligt en sammanvägd problembild (arbetslöshet, bidragsberoende, trångboddhet, svaga skolresultat, låg arbetsmarknadsetablering med mera)
I dessa 180 områden bor det — senast 2024/ 2025 — ungefär 710 000 personer. Det motsvarar drygt 7 % av Sveriges totala befolkning
Av dessa är omkring 170 000 barn (under 18 år)
Det betyder alltså att det — med Boverkets definition — finns ett betydande antal människor som bor i områden med hög risk för utanförskap.
Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) finns ungefär 130 000 unga i Sverige (16–29 år) som varken arbetar eller studerar. Många av dem riskerar långvarigt utanförskap.
Och att då driva Sverige framåt och försöka skapa framtidstro med en ändra styrräntan är skrattretande. Det krävs så mycket mer än så, eller?
När även elbolagen höjer taxorna urholkas hushållens ekonomi ytterligare
Utöver räntan möts hushållen av kraftiga höjningar från andra håll, exempelvis elbolagens taxor och avgifter. Dessa höjningar saknar ofta tydliga motiveringar kopplade till faktiska kostnadsökningar och blir ytterligare en börda för redan utsatta grupper. Det är svårt att skapa ekonomisk stabilitet när parallella avgiftshöjningar äter upp allt utrymme.
Vi behöver en enhetlig och människonära ekonomisk agenda samt en ny ledarskapsmodell som ger jobb, hopp och framtidstro
Sverige står nu inför rekordhög arbetslöshet i vissa grupper. För människor som redan saknar fotfäste på arbetsmarknaden skapar dagens politik inte hopp – utan snarare oro och frustration. Om vi fortsätter att luta oss på räntan som styrinstrument och lite ekonomisk politik/snabba reformer riskerar klyftorna att öka ännu mer.
Vad tror du är rätt väg att gå? Nyfiken på vad dina idéer är? Vad tror du om?
- Ett mer jordnära ledarskap. Ett nytt ledarskap. Och då pratar vi inte bara om det politiska. Det krävs att någon i Sverige kliver fram och kavlar upp ärmarna innan det är försent.
-
Riktade riktiga stöd och investeringsprogram för arbetslösa och utsatta grupper. Reformera arbetsförmedlingen till att just bli en arbetsförmedling . Samarbeta mera mer andra aktörer.
- Politikerna bör samla näringslivets främsta ledare för att skapa lösningar. Det finns en enorm kompetens i våra företag. Det finns säkert tusentals med beslutsfattare som vill bidra. När kommer inbjudan?
- Företag som kan och vill göra saker – skall få support så att de kan hjälpa mer. Det är egentligen enkelt att hjälpa – men idag blir det olika former av sponsring som är ganska långt från den värld de mest utsatta ungdomarna är. Företagens ledarskap och resurser skulle vara guld värt i utsatta miljöer.
- Minska utanförskapet genom att bjuda in de som har det tufft – genom att de får hjälpa till när man diskuterar lösningar. Skapa engagemang! Ge ungdomar sommarjobb, riktiga jobb etc.
- Minska vinsterna i bolagen på kort sikt och se till den stora vinsten istället ”att hela Sverige blomstrar – på lång sikt”.
-
En reformering av KPI så att indexet bättre speglar verkliga hushålls faktiska utgifter.
-
Bättre samordning mellan statlig ekonomisk politik, energipolitik och kommunala avgifter för att undvika parallella prishöjningar som slår olika hårt.
-
Starkare fokus på fördelningspolitik, så att effekterna av olika beslut inte bara analyseras ur ett genomsnittsperspektiv, utan ur ett verkligt, mänskligt.
- Engagera föräldrarna mer. Det är tillsammans vi vänder Sverige!
- Och mer? Vad tänker du?
4potentials vill med denna artikel inspirera dig som kan förändra att göra det. För oss är det inte bara en politisk fråga. Det är en större fråga än så. En fråga om ledarskapsmodeller och styrmodeller för Sverige. Bevisligen fungerar det inte alls idag. Då måste vi tänka om.
Vi har ett nätverk och vi har sett till att snöbollen har börjat att rulla. Vi gör det primärt för de 600000 som är arbetslösa och som tyckte det var ett hån att årets julklapp är vuxenleksaken. Det säger egentligen allt om hur fel vi är ute just nu i samhället, eller? Vår förhoppning är att du som kan – gör något, tack!
Fredrik Andersson
